SAK SAMMA

Here it is.

WHATEVER has morphed into a Scandi-drama, courtesy of The 400’s Pries Verhon.

Buy it here from Amazaba or read it below.

Free. Forever.

sak samma

Sak samma – av Andy Gell

Översatt och tolkad till svenska av Richard Wikström (Pries Verhon, sidan 257 i 2023)

INTRODUKTION

Eller så är det en prolog till prologen. Sak samma. Det spelar ingen roll. Verkligen ingen roll. Och det här är en kort introduktion. Det finns en epilog till epilogen till epilogen också. På engelska. För att jag känner för det. Sak samma.

PROLOG

På Liverpools gator

De 400 sätts fria

Medeltiden har inletts

AKT 1 SCEN 1

Det är sent under augusti 2017. Solen har gått ner. Vi befinner oss inne på det 23 polisdistriktet i Nya Yorks polismyndighet. Månsken belyser ett skrivbord inne i ett kontor som är 2 gånger 3 meter. Två rutinerade detektiver sitter mitt emot varandra. Muldoon röker sitt tredje paket cigaretter hittills under dagen. Goodman håller hårt i en del urklipp från tidningar.

MULDOON: Ok Goodman, lugna ner dig. Vad är det som pågår?

GOODMAN: Muldoon. De är tillbaka.

MULDOON: Menar du…

GOODMAN: Ja. Allt står här. De är tillbaka. Och denna gång så kommer de att se till att apokalypsen kommer och att världen går under.

MULDOON: Nåja, du vet vad jag tycker om det här. Bankerna som kollapsar, Trump blir president. Men hur vet du att det verkligen är dom?

GOODMAN: Okej, vi börjar här. London, England. Femte januari 2017. Ett plus fem plus sjutton…

MULDOON:  23! Inte det igen! Det kommer behövas mer än några enkla och löjliga uträkningar utifrån ett datum för att övertyga mig.

GOODMAN: Okej Muldoon. Det är faktiskt inte bara en gång 23 dyker upp. Det är 20 stycken 23. Titta på postern som dök upp 5 januari.

MULDOON: Okej, jag ser det. Och sedan är det en till 23 där. 23 år senare. Och en till. 23 augusti 2017.

GOODMAN: Det var en som du missade. 23/8 2017. 8 gånger 2 plus 17. Och 16 plus 7 är 23.

MULDOON: Så det är 23 år sedan vadå?

GOODMAN: Jag tog och letade en del rörande K2´s uthyrning av en anläggning. De har en länk till artister; det vill säga till Stiftelsen K som brände 1 miljon brittiska pund på en ö i Skottland och filmade det.

MULDDON: När hände det?

GOODMAN: För 23 år sedan. 23 augusti, 1994. 23/8 1994. Åtta är två upphöjt i tre. Och ett plus nio plus fyra år…

MULDOON: 23. Tre gånger faktiskt. En trilogi med 23. Vi har en del stark numerologi här.

GOODMAN: Jag vet det. Men det är bara början. Efter att ha visat filmen 23 gånger så tillkännagav de 5 november 1995…

MULDOON: Vänta, låt mig göra det här. Fem plus sju plus 19 plus fem är… 130. Det stämmer inte.

GOODMAN: Korrekt, det stämmer inte. Men 130 är viktigt. Faktorer är 1, 2, 3, 10, 13, 26 och 69. Om du lägger ihop dem får du 122. 1 plus 22 är 23. Och 130 är det enda heltal som år summan av de fyra delarna inklusive 1:

1 gånger 1 är 1.

2 gånger 2 är 4.

5 gånger 5 är 25.

Och 10 gånger 10 är 100.

1 plus 4 plus 25 plus 100 är 130.

MULDOON: Okej, jag fattar matten men det är inte 23. Eller ens 17 om vi nu är desperate precis som för länge sedan..

GOODMAN: Jag är inte klar. Vad saknas från dessa faktorer?

MULDOON: Tja, jag antar att de hoppar över 3 gånger 3 och 4 gånger 4 och en massa annat tills det är 10 gånger 10.

GOODMAN: Lägg ihop de faktorer som saknas så får du 255. Två svar som hör till regeln som handlar om fem. Och 3 gånger 17 gånger 5 blir också 255.

MULDOON: Till slut så får 17 vara med. Men det är fortfarande ingen 23.

GOLDMAN: Verkligen? La du inte märke till det? Ta bort dina 130 från de gömda 255 så får du 125.

MULDOON: 125. Det är 5 i kvadrat.

GOLDMAN: Bra där. Du förstår, 130 innehåller både en dubbel regel som handlar om fem och en trippel regel som handlar om fem. Det är ett nummer som är oerhört viktigt och vi kommer att återkomma till det.

MULDOON: Ok, så vart är vi nu då? I Skottland?

GOLDMAN: Precis, och mer specifikt vid en klippa som kallas Kap Vrede. Det var här de där clownerna som är Stiftelsen K började sitt 23 år långa anstånd.

MULDOON: Sitt An-vadå?

GOODMAN: Ett anstånd. Ett anstånd är ett uppehåll eller ett upphävande av en aktivitet eller lag. I en laglig kontext kan det hänvisa till temporärt upphävande av en lag för att tillåta en laglig utmaning att genomföras.

Ett exempel: Djurrättsaktivister och myndigheter som vill bevara naturen kan efterfråga anstånd för fiskande och jagande för att skydda hotade djurarter. Dessa anstånd, eller uppehåll, innebär att människor inte kan jaga eller fiska dessa djur som det nu handlar om.

Ett annat exempel är att dra ut på att betala lagliga avgifter. En officiell representant för lagen kan bestämma ett uppehåll i att betala tillbaka på grund av extraordinära omständigheter som gör att en part inte är kapabel att betala den andra parten.

MULDOON: Jesus Kristus, Goodman. Du låter som om du läser från Wikipedia.

GOODMAN: Det är det jag gör.

MULDOON: Men allt detta snack om kontrakt, om djurens rätt, om pengar någon är skyldig… Detta låter inte som dina vanliga artister.

GOODMAN: De är inte de vanliga artisterna heller. Och det tog 23 år för dem att visa sina sanna jag.

MULDOON: Så de gjorde ingenting alls under 23 år?

GOODMAN: Tja, de försökte få till fred i mellanöstern.

MULDOON: Det gick ju bra.

GOODMAN: De försökte i alla fall. Planen var att sången K Cera Cera skulle spelas på Glastonburyfestivalen 1993.

MULDOON: Spelades den där?

GOODMAN: Nej, Michael Eavis tyckte att den var ”helt värdelös”.

MULDOON: Ja, hen borde väl veta.

GOODMAN: Och, jag antar att den har inget att göra med den gigantiska pyramiden som var i centrum av denna festival som utspelade sig under sommarsolståndet. Fast de undvek i och för sig den 21 juni. Precis som de gjorde varje år efter det. Michael Eavis. M. Eavis. Mavis. Jag lämnar det mysteriet med dig får du kolla upp det.

MULDOON: Så, de kunde inte ordna fred i mellanöstern eller något annat?

GOODMAN: De gjorde soppa. Blänkte och rendjorde skor. Uppfann BANKSY.

MULDOON: BANKSY? På riktigt?

GOODMAN: Kanske.

MULDOON: Och nu är de tillbaka i Liverpool. Varför Liverpool?

GOODMAN: Har du tid resten av dagen?

MULDOON: Goodman. Jag borde ha gått från jobbet för fyra timmar sedan. Ta din tid.

GOODMAN: Vi har en lång väg att färdas. Jag ska hålla mig kort.

MULDOON: Jag känner dig, Saul. Du håller dig aldrig kort. Men tack för att du försöker.

GOODMAN: I ingen inbördes ordning:

Jung

Livets Pool

En genomkorsning av leylinor som går över ett manhål (fast jag vill nog hellre kalla det enhål eftersom det är viktigt av språkliga skäl, men framförallt av genusskäl. Läs lite Chomsky förstår du).

Liverpools skola om språkliga drömmar och skämt

En oklanderlig utformning bakom scenen

Kazimier

K Campbell

Kaniner

Kristalldagen

Gula undervattensubåtar

Y Ono

Blå kappa

Walker Konstgalleri, eller Gång Konstgalleri om du så vill

Ett lager med glassbilar

A Ginsberg

T Hobbes

Varvsarbetarna

De 17. Räcker det?

MULDOON: Sex till skulle övertyga mig.

GOLDMAN: Okej. Tate. Florrie. Den sönderbombade kyrkan. Nyheter från Ingenstans. Kalevala analyserad och den ukrainska kopplingen.

MULDOON: Okej, så Liverpool är alltså platsen. Hur kunde folk ta sig dit?

GOODMAN: Mer av 23. Den 23 juni 2017. Klockan 11:23. Biljetter sålde slut på…

MULDOON: 23 sekunder.

GOLDMAN: Nej, 23 minuter. Hemsidan kraschade hela tiden. Detta var postern.

MULDOON: Jag ser ett antal 23. Är det något som jag saknar?

GOLDMAN: Lägg ihop numren.

MULDOON: 1+1+2+3+2+3+2+1+7 ger oss, låt mig se. 22. De misslyckades…

GOLDMAN: Och lägg till kostnaden som är 1+0+0?

MULDOON: 23.

GOLDMAN: Precis. Vad var det du sa?

MULDOON: Ok. Men det här med 400 frivilliga då? Inga 23, inga 17, inga 5. Ha!

GOLDMAN: Fyra sidor på en pyramid. Varje sida har 100 tegelstenar.

MULDOON: Ok, så vi är tillbaka till pyramiderna igen. Men var är ögat i pyramiden?

GOLDMAN: Precis där. Två gånger tre ger oss ”I” som är den sjätte bokstaven i ordet pyramid.

MULDOON: Visst. Men jag ser inget annat av de speciella numren när det gäller de 400.

GOLDMAN: Tillåt mig förklara. Två medlemmar av JAMs med 200 frivilliga var.

MULDOON: 200 är inget speciellt.

GOLDMAN: Men då har du glömt regeln om fem. 5 gånger 17 plus 5 gånger 23 ger oss…

MULDOON: Du snackar skit och hittar på.

GOLDMAN: Muldoon, min gamla vän, jag hittar inte på och jag snackar inte skit.

MULDOON: Vet du, det börjar bli väl sent för all denna matematik.

GOLDMAN: Muldoon, oroa dig inte. Allt som återstår är tydligt och klart. Sådär riktigt tydligt och klart. Med sin armé av frivilliga, eller som de 400 som de nu har börjat kalla sig. De behöver inte gömma sig bland nummer längre.

MULDOON: Halleluja för det! Jag behöver kaffe. Vill du ha kaffe? Jag kan fixa kaffe.

GOLDMAN: En fikapaus med kaffe vore suveränt.

AKT 1 SCEN 2

Vi befinner oss bland kontoren på Catashigalleriet. Inköpsansvarig Sanchez väntar på ett schemalagt samtal från sin chef, Catashi. Hens skrivbord, kaklade golv och väggarna runt hen är de mest rena med ospecifikt vita, även om min gissning är att de egentligen har färgen av magnolia. Det finns inget på skrivbordet förutom en alldeles för stor, gammaldags röd telefon. Sanchez rycker till nervöst. Hen vet vad samtalet kommer handla om. Hen vet att hen inte kan få det hen frågat om. Hen vet att samtalet kommer sluta dåligt. Receptionisten ringer.

RECEPTIONIST: Ett samtal till er. Det är Catashi i LA. Tiden där är 23:23.

SANCHEZ: Tack Clive. Koppla fram Catashi och…

RECEPTIONIST: Ja?

SANCHEZ: Ordna så att jag kan ta nästa flyg till Liverpool. Lennon flygplats borde det vara.

RECEPTIONIST: Som ni vill. Ska jag arrangera boende och förbereda en väska för övernattning?

SANCHEZ: Det vore toppen, se till att du…

RECEPTIONIST: Catashi väntar.

SANCHEZ: Skit. Jävlar. Fan. Förlåt. Koppla fram hen.

CATASHI: Vad i helvete tog så lång tid?

SANCHEZ: Catashi, jag är ledsen. Eh…

CATASHI: Jag fattar. Det var den där idioten Clive. Hen är ju efterbliven! Vem i helvete har någonsin hört talas om en receptionist som heter Clive?

SANCHEZ: Hen är väldigt…

CATASHI: Väldigt vad?

SANCHEZ: Väldigt…

CATASHI: Väldigt och jävligt arbetslös är vad hen är. Se till att hen tömmer sitt skrivbord mot slutet av dagen. Ingen. Jag sa ingen låter mig vänta.

SANCHEZ: Som ni vill. Mot slutet av dagen.

CATASHI: Nåväl. Om du på något vis är värd pengarna jag betalar dig så vet du varför jag ringer.

SANCHEZ: Liverpool.

CATASHI: Liverpool.

SANCHEZ: Nå, saken är den…

CATASHI: Jag vill ha den.

SANCHEZ: Den?

CATASHI: Ja, den. Sak samma vad den är. Hela jävla grejen. Välkommen till njutningsportalen.

SANCHEZ: Medeltiden.

CATASHI: Vadå?

SANCHEZ: Verket. Det har titeln Välkommen till medeltiden.

CATASHI: Ok, sak samma.

SANCHEZ: Sak samma?

CATASHI: Ok, sak samma vad det heter. Jag vill ha den, det.

SANCHEZ: Meeeee….

CATASHI: Jävlar om du säger det.

SANCHEZ: Nåväl…

CATASHI: Nåväl ja. Nåväl vadå?

SANCHEZ: Nå, saken är den…

CATASHI: Saken är den ATT JAG VILL HA DEN SÅ IN I HELVETE. Förstår du?

SANCHEZ: Ja.

CATASHI: Till slut. Till slut så förstår hen fan.

SANCHEZ: Har vi budgeten som krävs?

CATASHI: Vad som än krävs.

SANCHEZ: Meeee…

CATASHI: Vad som än krävs.

SANCHEZ: Men hörni, pengar. Pengar är inte riktigt…. Deras grej.

CATASHI: Jag vet. Jag vet. Jag känner till Jura. Jag känner till askan i reskassan som den person som jobbade innan dig inte kunde ordna. Och jag vet vad som hände hen. Precis som du. Dessutom så vet jag vad de verkligen vill ha.

SANCHEZ: Och vad är det?

CATASHI: De vill vara konstnärer. De vill ha respekt. De vill ha berömmet. De vill vara MAX MILLICIANO. Och du, genom mig kan ge det till dem.

SANCHEZ: Som du vill.

CATASHI: Sanchez.

SANCHEZ: Ja?

CATASHI: Att inte få detta skulle krossa mitt hjärta. Hör du mig? Krossa. Mitt. Hjärta.

SANCHEZ: Ja.

CATASHI: Du vill inte krossa mitt hjärta, eller hur Sanchez?

SANCHEZ: Nej.

CATASHI: Gott så. Och om de behöver lite övertalning –  ring Keith.

SANCHEZ: Keith?

CATASHI: Hen var väldigt övertalande till Damien och jag är tämligen säker på att hen bidrog till en del av stöket på Traceys säng.

SANCHEZ: Jag kommer kontakta hen om det är nödvändigt.

CATASHI: Behövs inte.

SANCHEZ: Vad menar ni?

CATASHI: Hen är redan på väg.

SANCHEZ: På väg?

CATASHI: Till Liverpool, din jävla dumsnut. Och det är där du borde vara. Igår helst.

SANCHEZ: Ja, Clive håller just på…

CATASHI: Clive håller på och rensar sitt jävla skrivbord. Det är en bil utanför som väntar på dig nu.

SANCHEZ: Ok. Tack.

CATASHI: Jag har några femtekolonnare på plats bland de 400 redan. Keith kommer ge dig alla detaljer när du är på plats.

SANCHEZ: Femtekolonnare?

CATASHI: Såklart. Hur trodde du annars jag skulle veta vad fan som pågår?

SANCHEZ: Utmärkt.

CATASHI: Sanzhez… Jag vill ha allt.

SANCHEZ: Som ni vill.

CATASHI: (Klick)

SANCHEZ: Clive?

RECEPTIONIST: Ja?

SANCHEZ: Kan du komma in hit är du snäll?

AKT 1 SCEN 3

New Yorks polisavdelning. MULDOON dricker kaffe. GOODMAN har kommit in i andra andningen.

MULDOON: Så var började den här historien egentligen?

GOODMAN: Nåväl, de 400 registrerade sig för jobb vid Den Döda Aborrens Lounge. Adressen är Roscoegatan 23…

MULDOON: Fortsätt

GOODMAN: JAMS roman som kallas 2023 släpptes klockan 23 sekunder den 23 augusti på Nyheter från Ingenstans på Djärva Gatan.

MULDOON: Djärva gatan? Som i romanen av Morris.

GOLDMAN: Exakt den romanen. Den publicerades 14 januari 1809

MULDOON: Ett plus fyra…

GOLDMAN: Ja. 23.

MULDOON: Och när öppnades denna affär första gången?

GOLDMAN: Första maj 1974.

MULDOON: 1+1+9+7+4=22. Nära skjuter ingen hare.

GOLDMAN: Förutom att den röda dagen som är kopplad till första maj det året var måndag den andra maj. 2+1+9+7+4= 23.

MULDOON: Du lovade att det inte skulle bli mer matte.

GOLDMAN: Då får du bara helt enkelt lita på mig. Varje datum kommer innebära 23. Jag har kollat detta själv.

MULDOON: Ok, min hjärna tackar dig. Så vart var vi någonstans?

GOODMAN: Bokstämplingen. Skvallret på gatan, eller ja om jag ska vara ärlig bakom baren på Den Döda Aborrens Lounge är att de 23 första romanerna skulle få en särskild stämpel. En unik sådan.

MULDOON: Hm. JAMS logotyp verkar vara inverterad. Varför då?

GOLDMAN: Kanske var det slarv. Kanske inte.

MULDOON: De ter sig inte som slarviga personer.

GOLDMAN: Precis.

MULDOON: Så, vad är grejen med den här romanen?

GOLDMAN: Nåväl, den är 377 sidor lång vilket är 400 minus 23 men andra dagen så gavs dessa sidor till var och en av alla frivilliga.

MULDOON: Men de hade väntat sig 400.

GOLDMAN: Precis, vad hände då de 23 frivilliga som saknades? Var det de som fick de unika stämplarna?

MULDOON: Menar du att… De blev… Offrade?

GOLDMAN: Nåja, det var ändå Jodorowsky som sa att ”konst är en form av offer”.

MULDOON: Men dessa människor betalade. Etthundra pund.

GOLDMAN: Ja och MuMufiering kostar 99 pund och lite dricks.

MULDOON: Mu… Mu… Fi-vadå?

GOLDMAN: Vi tar det senare.

MULDOON: Vi tar det senare? Okej? Sak samma. Du pratade om romanen 2023 eller hur?

GOLDMAN: 2023, en trilogi av de Motiverade Uråldringarna av Mu Mu.

MULDOON: 23 bokstäver.

GOLDMAN: Naturligtvis. De ändrade det från Mummu på grund av den specifika anledningen.

MULDOON: Något annat?

GOLDMAN: Det tjugotredje ordet på den tjugotredje sidan är ”I”.

MULDOON: Ögat i pyramiden?

GOLDMAN: Det tjugotredje ordet i det tjugotredje kapitlet är roman.

MULDOON: Vad är det som gäller för den tjugotredje bokstaven i hela romanen?

GOLDMAN: Det är ett ”U”.

MULDOON: Jag. Romanar. Dig. Galet. Planerade de verkligen för allt detta?

GOLDMAN:  In i minsta detalj. Faktum; kolla bara på det tjugotredje ordet i manuset.

MULDOON: Manuset? Vilket manus?

GOLDMAN: Inget. Nå, vart var jag?

MULDOON: JAMs hade släppt en roman.

GOLDMAN: Bra ställe att gå vidare från. Jag tar mig hem för att se om min kvinnligt kodade partner som jag är gift med fortfarande minns mig.

AKT 2 Scen 1

Ett dyrt hotellrum. Den gigantiska utsikten har ett panorama över Liverpools hamn, Leverbyggnaden och bortom den mörka och månupplysta Mersey. Två män avnjuter en whisky sent på kvällen. De är femtekolonnare och deras identiteter är okända. Nedan följer ett utdrag av deras konversation som spelades in i hemlighet av Catashis organisation.

FEMTEKOLONNARE 1: Nåja, det var ju kul.

FEMTEKOLONNARE 2: Rätt häftigt.

FEMTEKOLONNARE 1: Vad anser du om dem?

FEMTEKOLONNARE 2: De såg väldigt bra ut. Fulla av energi.

FEMTEKOLONNARE 1: De kommer att behöva den.

FEMTEKOLONNARE 2: Räkna med det.

FEMTEKOLONNARE 1: Jag räknar med riktigt bra händelser.

FEMTEKOLONNARE 2: Men vi vet inte vad som pågår.

FEMTEKOLONNARE 1: Förhoppningsvis så vet de.

FEMTEKOLONNARE 2: En kan tänka sig det.

FEMTEKOLONNARE 1: Men det är alltid kaotiskt med dem och denna gång är det ju på en massiv skala.

FEMTEKOLONNARE 2: De har planerat det här i flera år.

FEMTEKOLONNARE 1: År?

FEMTEKOLONNARE 2: I alla fall månader.

FEMTEKOLONNARE 1: Tror du att vi får värde för våra pengar?

FEMTEKOLONNARE 2: Det handlar inte om pengarna för min del.

FEMTEKOLONNARE 1: Vem gör du till du för? Det handlar alltid om pengarna för dig.

FEMTEKOLONNARE 2: Jo, men…

FEMTEKOLONNARE 1: Jo men ingenting. Jag känner mig helt slut.

FEMTEKOLONNARE 2: Jag med.

FEMTEKOLONNARE 1: Vad är det som händer imorgon?

FEMTEKOLONNARE 2: Vi får våra jobb och sedan är det den där panelen.

FEMTEKOLONNARE 1: Fullt upp.

FEMTEKOLONNARE 2: Bäst att vila lite då.

FEMTEKOLONNARE 1: Tror inte jag kommer sova något i natt. Jag är för upphetsad.

FEMTEKOLONNARE 2: En till whisky kanske hjälper.

FEMTEKOLONNARE 1: Varför inte?

FEMTEKOLONNARE 2: Det är fina grejer. Var har du fått tag på den?

FEMTEKOLONNARE 1: Vet du vad?

FEMTEKOLONNARE 2: Vadå?

FEMTEKOLONNARE 1: Jag minns inte.

FEMTEKOLONNARE 2: För full troligen.

FEMTEKOLONNARE 1: Troligen.

FEMTEKOLONNARE 2: Nå, en skål! Till bortglömd whisky och till de tre kommande dagarna.

FEMTEKOLONNARE 1: En skål för det. Skål.

FEMTEKOLONNARE 2: Skål.

AKT 2 SCEN 2

Samma kontor på samma poliskontor. Våra detektiver är desamma. Båda har lidit av en rastlös natt. Båda detektiverna vet att de har en lång dag framför sig.

MULDOON: Okej Saul. Vi har kaffe. Vi har rena underkläder. Vi har problem framför oss under hela dagen. Berätta för mig om den andra dagen.

GOODMAN: De kallar den dag 1.

MULDOON: Okej min väldigt pedantiska vän. Dag 1.

GOODMAN: De 400 möts upp vid Konstellationer i den Baltiska Triangeln.

MULDOON: Har Triangeln någon särskild betydelse?

GOODMAN: Flera betydelser.

MULDOON: Varför frågade jag?

GOODMAN: Konstellationers telefonnummer är 345 6302.

MULDOON: Tjugotre.

GOODMAN: Den baltiska triangeln är..

MULDOON: Ryssland? Har ryssarna något med det här att göra?

GOODMAN: Inte än.. Den Baltiska Triangeln är det kreativa hörnet i Liverpool, återskapat under de senaste 17 åren. Det har en underlig logotyp.

MULDOON: En pyramid?

GOODMAN: Det ligger mitt emellan centrala Liverpool och Dingle.

MULDOON: Dingle?

GOODMAN: Senare…

MULDOON: Saul, din retsticka.

GOODMAN: Tålamod. Konstellationer är på Grönlandsgatan. Grönlandsgatan är också Campingen och Ugnens hem. Den 23 november 2014 så var Campingen och Ugnen värd för något som kallades Den Kosmiska Avtryckaren.

MULDOON: 11 minus 2 plus 14…

GOODMAN: Vadå? Just det. Gott så. Den Kosmiska Avtryckaren är något som behöver undersökas närmare.

MULDOON: Jag lägger till det på listan.

GOODMAN: Tackar.

MULDOON: Så vad hände vid Konstellationer?

GOODMAN: De 400 leddes in som får till ett utrymme längst in i mötesplatsen som kallades Observatoriet.

MULDOON: Observatoriet. Och vad var det som de observerade?

GOODMAN: Ingenting. Det var de som blev observerade. Det var här som jobben distribuerades eller delades ut om man säger.

MULDOON: Av JAMS?

GOODMAN: Nej. Av deras bekanta. De använde namnen Daisy och Oliver.

MULDOON: Daisy och Oliver? Jag kollar upp det. Hur många jobb fanns det? 23?

GOODMAN: Nej. 40.

MULDOON: Vad synd.

GOODMAN: Du glömmer. 23 plus 17 blir 40. 40 är fem gånger två upphöjt i två. 40 är väldigt kraftfullt.

MULDOON: Jag lägger till det på min lista!

GOODMAN: Du är alltid den duktiga eleven.

MULDOON: Du känner mig. Jag lapar i mig. Så, efter att jobben delades ut vad gjorde de 400 då?

GOODMAN: Det är lite som vi känner till när det gäller eftermiddagens aktiviteter. Det går att hitta utdrag på internet. Några av aktiviteterna var närmast olagliga. Några var närmast vansinniga.

MULDOON: Jag hade inte förväntat mig något annat.

GOODMAN: Gott så. Du har höga förväntningar. Du kommer inte bli besviken.

MULDOON: Var det allt som hände den dagen?

GOODMAN: På kvällen var det ett förhör.

MULDOON: Ett förhör? Som i rätten?

GOODMAN: Det fanns vittnen. Det fanns avslutande argument. Det fanns en jury som bestod av de 400. Det fanns till och med en målare för domstolen som skissade vad som pågick.

MULDOON: Och vad blev domslutet?

GOODMAN: En djup tradition som hörde till någon historisk underlig händelse eller händelser.

MULDOON: Sak samma.

GOODMAN: Det var exakt det de sa.

MULDOON: De? Var JAMS där?

GOODMAN: De accepterade domslutet från 23% av juryn. Sedan försvann de.

MULDOON: Vänta en minut. Backa bandet. Vart hände det här? Konstellationer?

GOODMAN: Nej. De bröt upp och omgrupperade vid Det Svarta E.

MULDOON: Det svarta E?

GOODMAN: Det kallades förut för Det Svarte. Också känt som Den Stora Georges Församlingskyrkas Gata.

MULDOON: En kyrka? Jag visste inte att de var religiösa.

GOODMAN: Det är de inte heller. De ÄR en religion.

MULDOON: Finns det några intressanta datum?

GOODMAN: Vad sägs om året då det slutade vara en kyrka? 1967.

MULDOON: Ett plus nio plus…

GOODMAN: Det behövs ingen matte.

MULDOON: Just ja. Jag glömde. Vi tror på Saul.

GOODMAN: Originalbyggnaden som var ett kapell var färdigbyggd 26/5 1812. Datumet då en brand förstörde det första kapellet var 19/2 1840.

MULDOON: Det är… Tjugo… Fem… Båda datumen.

GOODMAN: Fem femmor?

MULDOON: Förlåt mig. Hur ser det här stället ut?

GOODMAN: Slående vackert. Ta en titt. Märkligt suggestivt och det liknar något som är mycket äldre. Jag kan bara inte komma på vad just nu.

MULDOON: Jag förstår vad du menar. Jag tar och gör lite efterforskningar.

En telefon ringer.

GOODMAN: Mordroteln. Du pratar med Goldman, detektiv… Jag förstår… Okej… Har du en adress?… Vi är på väg. Och gör mig en tjänst… Kontakta inte media. Jag vill att det ska vara vattentätt.

MULDOON: Ett fall?

GOODMAN: Hämta din kappa.

MULDOON: Jag antar att JAMS får vänta ett tag.

GOODMAN: Vi kan prata medan vi åker dit. Du får gärna köra.

AKT 2 SCENE 3

En restaurang. Kinesiska delen av Liverpool. Två kvinnligt kodade personer njuter av en måltid och en flaska vin. KONST är yr av upprymdhet. PENGAR är tystlåten och distraherad av sin mobiltelefon.

KONST: Nåväl, DET var roligt.

PENGAR: Ursäkta, vad sa du?

KONST: Kvällen. Förhöret. I byggnaden som ligger precis där borta.

PENGAR: Just ja. Förhöret. Just ja.

KONST: Mår du bra?

PENGAR: Nej, jag tror inte det.

KONST: Varför? Vad är det som är fel?

PENGAR: Jag behöver din hjälp. Kan du bevara en hemlighet?

KONST: Du gör mig rädd nu. Vad gäller saken?

PENGAR: Den där byggnaden. Där vi var tidigare ikväll.

KONST: Den Svart-E?

PENGAR: Känner du igen den? Jag menar, har du sett den förut?

KONST: Nåja…

PENGAR: Jag är ledsen. Jag låter inte vettig. Jag inser att jag har svårt att hålla mitt resonemang logiskt. Det jag menar är… Har du sett just den byggnaden någonstans förut?

KONST: Jag tror inte det. Vart vill du komma?

PENGAR: Titta på det här.

KONST: Jag antar att det skulle kunna vara Den Svart-E till höger. Men vad är det till vänster?

PENGAR: Det föreställer två riddare som rider på en enda häst. Utblottade efter att ha gett upp alla sina världsliga tillhörigheter.

KONST: Vart vill du komma?

PENGAR: Dessa är förseglingar som är kopplade till tempelriddarna. En organisation som inte har funnits sedan för minst 700 år sedan.

KONST: Och vad har detta med oss att göra.

PENGAR: Allt.

KYPARE: God kväll, mina kvinnligt kodade personer som ter sig som av överklass. Mitt namn är Philip. Jag kommer vara er kypar för kvällen. Skulle ni vilja beställa någon förrätt?

PENGAR: Hm, jag tror inte vi är riktigt redo för det ännu.

KYPARE: Några till drinkar kanske?

PENGAR: Ja. Mer vin tack. En till falska och vi behöver även lösenord till ert Wi-fi.

KYPARE: Jag tar in en till flaska av rosé och lösenordet är temple23, små bokstäver.

PENGAR: temple? 23? Är du säker? Det var ett udda lösenord.

KYPARE: De är troligen bara slumpmässiga gissar jag. Vi har nyligen bytt leverantör.

PENGAR: Tack Philip.

KONST: Vad gällde det där?

PENGAR: Tror du på ödet?

KONST: Ibland. Ibland inte. Du skapar din egen tur.

PENGAR: Det gör du. Jag håller med. Jag har arbetat hårt hela mitt liv för att komma dit jag är nu. En akademisk examen inriktad mot ekonomi och en karriär som analytiker.

KONST: Och en aktivist.

PENGAR: Nåja det kom senare. Men ja, låt oss inte vara blygsamma. Jag är världens ledande expert vad gäller ocker och skuld och jag förutspådde den globala finanskrisen.

KONST: Gjorde du det?

PENGAR: Jag gjorde det. Flera gånger. Och fem år innan det hände.

KONST: Ingen lyssnade.

PENGAR: De lyssnade. De ville helt enkelt inte höra. Och du, du är expert på det du gör.

KONST: Jag skulle inte säga det själv.

PENGAR: Var inte återhållsam. Ditt arbete är utmärkt. Jag har läst det sedan du var med i panelen.

KONST: Tackar. Men vad menar du med ödet?

PENGAR: Ödet har fört oss till denna plats, och den har gången av en anledning.

KONST: Av vilken anledning?

PENGAR: Tempelriddarna är tillbaka. De har tillgångar. De har pengar, oavsett vad de är benägna att göra med dem och nu har de en armé med fyrahundra frivilliga.

KONST: Du menar inte…

PENGAR: De använder olika namn. Tempelriddarorden. Orden av Solomons tempel. Riddarna av L´argent Frankrike. Jerusalems monetära system. KLF. JAMS.

SERVITÖR: Varsågoda, mina kvinnligt kodade personer som förmodligen är överklass. En flaska av kyld rosé. Är ni redo att beställa?

KONST: Nej.

PENGAR: Nej tack. Inte än.

KONST: Det är otroligt. Men vad har du för bevis?

PENGAR: Inga ännu. Men vi har lösenordet till Wi-fi.

KONST: Vart börjar vi?

PENGAR: Ikonografi.

KONST: Där har jag hemmaplan.

PENGAR: Precis.

KONST: Och vart ska du leta?

PENGAR: Jag håller mig till nummer. Och så gör jag kanske en bakgrundskontroll vad gäller de manligt kodade personerna Cauty och Drummond. Jag litar på att de är inskrivna i registret för företag och huset där det är.

KONST: Okej. Det första som sticker ut för min del som konsthistoriker är bristen på foton från den tiden. När var det de var aktiva?

PENGAR: Jag har det här. 1119–1307.

KONST: Tjugotre.

PENGAR: Ursäkta?

KONST: Äh, det är bara något jag tog med mig från utfrågningen. De är verkligen inriktade på nummer tjugotre. Exempelvis dagens datum och det där tjugotre år gamla anståndet.

PENGAR: Det innebär att de bara hållit på ungefär 188 år.

KONST: 17.

PENGAR: Vadå?

KONST: De gillar 17 med.

PENGAR: Hur som helst, de datumen. 1118–1307. Ringer det några klockor.

KONST: Åh herre min gud.

PENGAR: Vadå?

KONST: Medeltiden.

PENGAR: Naturligtvis.

KONST: En fras som instiftades av Petrarch år 1330…

PENGAR: Tjugotre år efter att tempelriddarna hade upplösts.

KONST: Precis när renässansen började.

PENGAR: Mycket konst på den tiden.

KONST: Så varför försvann de?

PENGAR: Jagade på order från påven som egentligen bara gjorde det kung Philip av Frankrike ville som hade en stor skuld hos tempelriddarnas bank. Förutom att utarbeta det första banksystemet så var tempelriddarna instrumentala på så vis att de gjorde så kyrkan tillät ocker som var sett som en konst fram till dess. Påven deklarerade att tempelriddarna var ”guistifacto” i vad de gjorde – rättfärdigade för dig och mig.

KONST: Rättfärdiggjorda och 700 år gör dem uråldriga.

PENGAR: Dolly Parton?

KONST: Tammy Wynette.

PENGAR: Det stämmer. Vad tänkte hen på? I alla fall, påven bestämde ökänt, att tempelriddarna var ”cauterizzata alla chiesa” – brända från kyrkan.

KONST: Som Cauty?

PENGAR: Du ser? De försöker inte ens gömma det här.

KONST: Den här artikeln anklagar dem för att tillbe mumifierade huvuden.

PENGAR: Är du säker på att det inte är MuMufierad?

KONST: Vad är det?

PENGAR: Inget. Bara en dålig vits.

KONST: Det fortsätter och berättar om den absolut siste stormästaren av tempelriddarorden som hette Jacques De Molly som förbannade dem som förföljde henom.

Dieu sait qui tort et a péché. Il ca ventot arriver Malheur à ceux qui nous ont condamnés à mort -: Gud vet vem som har gjort fel och vem som har syndat. Snart kommer en katastrof som drabbar dem som dömt oss till döden.

PENGAR: Bra sista ord, men har förbannelser någonsin fungerat?

KONST: Tja, de gjorde det 1307. Påven Clement var död inom en månad och Kung Philip dog inom ett år.

PENGAR: Kraftfull magi.

KONST: Magi med ett K…

PENGAR: Resten av orden var avfärdade på liknande hemska sätt. Många infångades på grund av att de vägrade att raka av sig sina utmärkande skägg.

KONST: Kvinnligt kodad ung hipster redan på den tiden.

PENGAR: Den största och mest ökända av dessa massbränningar hände på fredag den 13 oktober, vilket är samma datum även DETTA år.

KONST: Läskigt.

PENGAR: Jag föredrar skrämmande. Tänk om de är tillbaka för att skapa förödelse? Cauty och Drummond verkar vara närmast hätskt anti-pengar och anti-företag. Således diametrala motsatser av vad tempelriddarna var.

KONST: Lyckades några tempelriddare fly?

PENGAR: Några av dem. Deras distinkta kyrkor dök upp på tre ställen. Portugal, Devon och Skottland.

KONST: Ah, där klanen Drummond föddes. Drummonds dök upp i registren nästan exakt när tempelriddarna försvann. Och det står också här att John William Drummond flyttade till Portugal på fjortonhundratalet. Att flytta inom kontinenten var något som nästan ingen kände till på den tiden, så det var uppseendeväckande att hen skulle flytta med hela sin familj till Madeira-öarna just när hen gjorde det. Och att de stannade kvar där, till den grad att Drummond fortfarande än idag är ett vanligt efternamn i både Portugal och Brasilien.

PENGAR: Tillfällighet efter tillfällighet efter tillfällighet.

KONST: Deepak Chopra säger att det inte finns något som tillfälligheter eller olyckor. Det finns bara synkronicitet och allt händer av en anledning.

PENGAR: När eleven är redo…

KONST: …Dyker mästaren upp.

PENGAR: Och när rosé är tomt…

KONST: Så dyker servitören upp!

SERVITÖR: Hej igen, kvinnligt kodade personer som troligen tillhör överklass. Jag är rädd för att vi stänger nu. Kan jag beställa en taxi till er båda?

PENGAR: Det behövs inte tack. Jag har beställt en Über. Den kommer kosta ungefär 2000 att ta oss härifrån och tillbaka söderut.

KONST: Menar du allvar?

PENGAR: Jag menar alltid allvar. Även efter sex glass vin. Jag har en väldigt dålig magkänsla om vad det är som pågår. Jag vill tillbaka till London och visa vad vi har upptäckt för några av mina kollegor. Följer du med?

KONST: Nåja, jag känner mig lika till mods över vad vi upptäckt, men tänk om det är så att vi står till stånds att få bevittna en ny renässans. Då är det min plikt som akademiker att vara här, vid epicentrum så att säga.

PENGAR: Okej, men var försiktig. Jag ringer dig imorgon för att få en uppdatering.

KONST: Okej, ha en säker resa hem och oroa dig inte för mig. Vad är det värsta som kan hända?

PENGAR: …

KONST: Det är okej. Åk bara.

PENGAR: Se till att vara försiktig och håll dig ifrån manligt kodade personer med skägg.

KONST: Visa ord, kvinnligt kodade gifta partner Pengar. Visa ord.

AKT 3 SCEN 1

Ett hotellrum. Ett dyrt sådant. En panoramautsikt visar Liverpools hamnområde, Leverbyggnaden och bortom den de mörka, månupplysta vatten som är en del av Mersey. Två manligt kodade personer njuter av en whisky sent på kvällen. De är Femtekolonnare och vi känner inte till deras identiteter. Nedan följer ett utdrag av deras konversation som spelades in i hemlighet av Saatchiorganisationen.

FEMTEKOLONNARE 1: Nå det var ju kul.

FEMTEKOLONNARE 2: Ganska coolt.

FEMTEKOLONNARE 1: Vad tyckte du om dem?

FEMTEKOLONNARE 2: De såg bra ut. Fulla av energi.

FEMTEKOLONNARE 1: De kommer att behöva den.

FEMTEKOLONNARE 2: Är du säker på det?

FEMTEKOLONNARE 1: Nåja, jag förväntar mig stora saker.

FEMTEKOLONNARE 2: Men vi vet inte vad det är som pågår.

FEMTEKOLONNARE 1: Förhoppningsvis så vet de.

FEMTEKOLONNARE 2: En kan i alla fall hoppas på det.

FEMTEKOLONNARE 1: Men det är alltid kaos med dem och den här gången handlar det om en massiv skala.

FEMTEKOLONNARE 2: De har planerat det här i flera år.

FEMTEKOLONNARE 1: Flera år?

FEMTEKOLONNARE 2: Åtminstone under några månader.

FEMTEKOLONNARE 1: Tror du vi kommer få det vi betalade för?

FEMTEKOLONNARE 2: Det handlar inte om pengarna för min del.

FEMTEKOLONNARE 1: Vem försöker du skämta med? Det handlar alltid om pengarna för dig.

FEMTEKOLONNARE 2: Ja, men…

FEMTEKOLONNARE 1: Ja men ingenting! Jag är splittrad.

FEMTEKOLONNARE 2: Jag med.

FEMTEKOLONNARE 1: Vad händer imorgon?

FEMTEKOLONNARE 2: Det är Bokens dag. En läsning.

FEMTEKOLONNARE 1: Stress, stress, stress.

FEMTEKOLONNARE 2: Bäst att försöka vila lite då.

FEMTEKOLONNARE 1: Tror inte att jag kommer kunna sova i natt heller. Jag är alldeles för uppspelt.

FEMTEKOLONNARE 2: En till whiskey kanske hjälper.

FEMTEKOLONNARE 1: Ja, varför inte?

FEMTEKOLONNARE 2: Det här är bra grejer. Var har du fått tag på den?

FEMTEKOLONNARE 1: Vet du vad?

FEMTEKOLONNARE 2: Vadå?

FEMTEKOLONNARE 1: Jag minns fortfarande inte.

FEMTEKOLONNARE 2: Troligtvis för full.

FEMTEKOLONNARE 1: Troligen.

FEMTEKOLONNARE 2: Nåja, nu skålar vi. Till bortglömd whisky och till de kommande två dagarna.

FEMTEKOLONNARE 1: Det skålar jag för. Skål.

FEMTEKOLONNARE 2: Skål.

AKT 3 SCENE 2

Ett hotellrum. Ett väldigt dyrt sådant. Den stora panoramautsikten visar Liverpools hamnområde, Leverbyggnaden och bortom det de mörka, månupplysta haven som hör till Mersey. Två män argumenterar. De har redan argumenterat ganska länge. KEITH är en blandning av ilska som baseras på alkohol, kokain och självförhärligande. Hen kommer att röka upp tre cigaretter medan den här scenen pågår. Hen snärtar varje fimp mot SANCHEZ som uppträder som en brottsling som sitter och väntar på sin dödsdom i en cell och som helst vill slå på strömmen till sin egen elektriska stol. För henom kan den här scenen inte ta slut snabbt nog.

KEITH: FAN TA DIG OCH FAN TA DINA PRINCIPER.

SANCHEZ: Jag kan inte ta mer av den här skiten.

KEITH: TA MER AV VADÅ? SNYGGA OCH DYRA KOSTYMER OCH DYRA TAKVÅNINGAR. TIO GIGANTISKA UTGIFTSKONTON, ALL KOKAIN OCH ALLA BILLIGA MANLIGT KODADE PROSTITUERADE SOM DU KAN SVÄLJA.

SANCHEZ: Jag håller inte på med sånt där. Jag är..

KEITH: KNULLAR DIN FARSA. VAD HETER DEN JÄVELN?

SANCHEZ: Clive.

KEITH: NÅJA CLIVE ÄR EN FITTA OCH DU ÄR EN FITTA OCH NI KOMMER ALLA VARA DÖDA FITTOR SNART OM NI INTE LEVERERAR TILL CATASHI.

SANCHEZ: Hotar du mig?

KEITH: NEJ FÖR FAN JAG HOTAR DIG INTE DIN FITTA. FAKTUM ÄR ATT JAG KOMMER ATT SKRIVA NER DET HÄR PÅ ANTECKNINGSBLOCKET SOM HÖR TILL DET HÄR JÄVLA HOTELLET. JAG, KEITH ****, GARANTERAR HÄRMED ATT JAG KOMMER SLITA DITT JÄVLA HUVUD FRÅN DIN JÄVLA KROPP OM DU SVIKER CATASHI. JAG KOMMER BARA GÖRA EXAKT VAD JAG GJORDE MED DIN FÖRETRÄDARE MEN TJUGOTRE JÄVLA GÅNGER VÄRRE.

SANCHEZ: Var det du som gjorde det?

KEITH: DET VAR JAG SOM SKÄRDE AV HENOM HALSEN: DET VAR JAG SOM HACKADE UPP HENOM. DET VAR JAG SOM BRÄNDE HENS KROPP OCH DET VAR JAG SOM GJORDE ASKA AV HENOM OCH DET BLEV EN JÄVLA BRICKA AV TEGEL SOM CHARLES ANVÄNDER SOM PAPPERSVIKT I SITT KONTOR I TOKYO. JAG TYCKER OM MITT JOBB MEN DET SOM JAG TYCKER ÄNNU MER OM ÄR PENGARNA SOM CATASHI GER MIG NÄR JAG FÅR SAKER GJORDA.

SANCHEZ: Men varför gjorde du allt det mot henom?

KEITH: CATASHI HAR UPP TILL HALSEN MED MÄKTIGA, ONDA VÄNNER. HEN ÄR OCKSÅ MÄKTIG: ÄNDA SEDAN DEN DÄR BRANDEN SOM SKEDDE I HENS LAGER 2004. FEMTIO MILJONER PUND TROR DE. DET ÄR PERSPEKTIV NÄR MAN JÄMFÖR MED DE HÄR CLOWNERNAS VECKA. OVÄRDERLIG KONST SOM INKLUDERAR OFILIS KAPTEN SKIT, TRACY`S TÄLT OCH CHAPMANBRÖDERNAS HELVETE.

SANCHEZ: Gjorde hen det själv?

KEITH: NEJ HEN SKAFFADE NÅGON SOM GJORDE SMUTSGÖRAT ÅT HENOM.

SANCHEZ: Du?

KEITH: NEJ NÅGON FORM AV PERFORMANCEARTIST ELLER NÅGON FORM AV ÖVERSTEPRÄST SOM HETER MOBUGU.

SANCHEZ: Men varför då?

KEITH: ETT BRÄNNOFFER TILL DE MYSTISKA LEYTONSTENARNA OCH TILL DEN TYP AV GUDAR SOM ALLTID FRÅGAR EFTER MYCKET MEN SOM GER SÅ MYCKET MER TILLBAKA.

SANCHEZ: Jesus…

KEITH: NEJ DE ANDRA KILLARNA.

KEITH: Du menar…

SANCHEZ: VÄLKOMMEN TILL DE KLOKA ÅREN.

KEITH: Det förklarar en hel del.

SANCHEZ: NÅJA NU NÄR DU KÄNNER TILL MINA OCH CATASHIS HEMLIGHETER VAD SÄGS DÅ OM ATT DU BERÄTTAR VAD DU KÄNNER TILL OM DE HÄR MU MU-FITTORNA?

KEITH: Nå, jag har pratat med en av femtekolonnarna…

SANCHEZ: DE ÄR OCKSÅ FITTOR.

KEITH: … Och de säger att det här är stort. Gigantiskt helt enkelt. Så stort att de inte vet hur de ska kunna få med sig allt till London.

KEITH: (lugnare) Vad kommer det att kosta?

SANCHEZ: Det är för dyrt…

KEITH: Berätta bara vad det kostar…

SANCHEZ: 34 592 * 99 pund.

KEITH: Tack.

SANCHEZ: Tror du vi kommer få det?

KEITH: Jag kommer ordna det. CATASHI kommer ordna det. Du…

SANCHEZ: Jag vet, jag är bara någon form av fittig lakej.

KEITH: Är du mexikanare?

SANCHEZ: Mina föräldrar var.

KEITH: Jag kommer att behöva en del dipp. Och några tortillas.

SANCHEZ: Varför?

KEITH: För det är vad du har tillsammans med en mexikanare.

SANCHEZ: Jag fattar inte.

KEITH: Du vet för mycket. Jag kommer att hugga dig i hjärtat och sedan kommer jag att äta dig. Är det tydligt nog? Idag är det de mexikanska dödas dag.

SANCHEZ: Los Dias De Los Muertos.

KEITH: Sak samma.

AKT III SCEN 3

En lägenhet i ett loft i New York. Elen fungerar inte. Rummet är upplyst av neon från reklamskylten som står vid gatan mitt emot. Utöver det så får rummet ljus från polisbilarnas blåljus som är nedanför på gatan. Golvet låter höstaktigt under fötterna. Det finns inga löv. Dussintal glasstrutar ligger på golvet. Ett lik som har magen uppskuren ligger på golvet. Det är ett kryptiskt meddelande skrivet i vad som verkar vara blod men det behöver först undersökas. GOODMAN och MULDOON tar sig upp för 23 våningar till lägenheten. Deras irritation över att vara här är tydlig. GOODMAN tänder en cigarett. MULDOON dricker upp det sista av kaffet i en pappersmugg från Starbucks.

GOODMAN: … Och det är allt som vi vet rörande dag 2. Gör mig en tjänst och leta på internet efter vad som helst som finns där om dagen.

MULDOON: Fortfarande massor av 23: or inne i den utbombade kyrkan. Hur i helvete arrangerar du att ett datum då byggnaden ska listas för att säljas blir just tjugotre? 2+8++6+5+2? Säkerligen händer sådana saker bara inom byråkrati. Bara en massa folk som flyttar papper tills det är ordnat.

GOODMAN: De frodas av byråkrati. De kontrollerar kompletta organisationer genom att bara ha en av sina agenter någonstans i hierarkin. Kom ihåg, varje tegelsten i en pyramid är lika viktig som alla andra.

MULDOON: Förutom tegelstenen högst upp.

GOODMAN: Exakt.

MULDOON: Så vad har vi här.

GOLDMAN: Grannarna klagade på lukten. Byggnadens föreståndare sparkade in dörren och ringde oss på en gång.

MULDOON: Så brottsplatsen är färsk?

GOODMAN: Tydligen ja. Doftmässigt långt ifrån.

MULDOON: Ja, vad är det för slags lukt?

GOODMAN: Vi får undersöka.

MULDOON: Gud, det är verkligen äckligt och jag har ändå jobbat på min del av flera stinkande brottscener.

GOODMAN: Jag håller med dig. Tydligt organisk i sin natur men det är ändå inte lukten från mänsklig död.

Offret är en vakt vid en nattklubb som heter Danny Z. Vad som är kvar av henom är här borta.

MULDOON: De såren… Det måste ha varit en helvetisk och frenetisk attack.

GOODMAN: Nej. Titta igen. De är symmetriska i designen. Titta. Ett skärsår. Sedan två. Sedan tre. Sedan två. Sedan ett.

MULDOON: Nio symmetriska skärsår.

GOODMAN: Vart och ett av de tre slag av skärsår som är i mitten har blivit skurna igen och det tre gånger. Dessa här är mer slumpmässiga. De ger intrycket av frenesi och gömmer den inneboende strukturen. Kaos från ordning.

MULDOON: Så hur många skärsår är det totalt?

GOODMAN: Förbered dig.

MULDOON: Nej…

GOODMAN: Jo. Tjugotre.

MULDOON: Åh, det ger mig gåshud. Men det är bara ett sammanträffande, eller hur?

GOODMAN: Deepak Chopra säger att det inte finns något som sammanträffande eller olyckor. Det finns bara synkronicitet och allt händer av en anledning.

MULDOON: Jag ser ingen anledning här.

GOODMAN: Kanske. Räck mig din ficklampa.

MULDOON: Vad ser du?

GOODMAN: Ett meddelande? Titta.

MULDOON: K U? Tänker du på klanen? I Nya York?

GOODMAN: Kanske… Kanske Guds Blixt gör en comeback…

MULDOON: Men du köper väl inte sådana grejer, eller hur Saul?

GOODMAN: Dina instinkter är korrekta. Det är något med den här brottsplatsen. Något med de såren. Något med det meddelandet. Det är för…

MULDOON: Konstnärligt?

GOODMAN: Barney, där har vi det. Vi står på en tavelduk. Dessa skärsår är penseldrag. KU är någon slags signatur.

MULDOON: Så om vi står här, på målningen, som du nu påstår – gör det då oss en del av konsten?

GOODMAN: Nej men vi förstör själva effekten. Vi behöver få allt fotograferat och dokumenterat så snart som möjligt.

MULDOON: Jag ringer Al och kollar vart hen är… Al, det är Muldoon… Vi behöver några foton av en brottsplats så snart du kan… Vad menar du med att du är ”för jävla upptagen”? Fortsätt… Ja… Är det… Ok… Kolla nu, jag kommer prata med Goodman först och sedan ringa upp dig.

GOODMAN: Vad är det?

MULDOON: Al är vid en brottsplats i centrum. John Doe, organ urtagna i sitt eget hem. Underlig lukt…

GOODMAN: Fortsätt…

MULDOON: Och KO är skrivet på väggen i blod.

GOODMAN: Min gud….

MULDOON: Jag vet…

GOLDMAN: Det ser ut som vi har att göra med…

MULDOON: En jävla totalgalning som är lös. Jag hatar de här fallen. KUKO. Vad fan betyder det?

GOODMAN: Det, Barney är början. Vi har två till kroppar att hitta.

MULDOON: Fantastiskt…. Jävligt fantastiskt… Jag hatar när du blir helt kryptisk.

AKT IV SCEN 1

KONST befinner sig i sitt hotellrum. Det är inte ett dyrt sådant. Genom fönstret ser en hållplatsen Liverpool Limegatan men inte någon Leverbyggnad eller månbelyst flod. Hens laptop kommer till liv och meddelar ett skype-samtal. Det är PENGAR och hen är oroad.

KONST: Heeeej

PENGAR: Är du ensam?

KONST: Det är jag.

PENGAR: Hur var det idag då?

KONST: Det var Bokens Dag. Det var lysande. Massor av kreativitet i en vacker miljö med en underbar atmosfär. Inget olycksbådande alls. Jag tror vi har blivit lite paranoida.

PENGAR: Jag är glad över att du mår bra men jag tror att det värsta kommer snart.

KONST: Varför?

PENGAR: Nå, jag har grävt en del vad gäller Cauty och Drummonds affärsintressen.

KONST: Vad hittade du?

PENGAR: Nåväl. K2 Hyresanläggning brukade kallas något annat…

KONST: Vad då?

PENGAR: Meilleur Kampanjer… Upplöstes den 15 februari ´96.

KONST: Ett plus fem plus…

PENGAR: Ja, ja. Tjugotre. Låt oss bara anta att vi inte behöver kolla varje datum.

KONST: Vad var det Mieilleur Kampanjer gjorde? Jag har aldrig hört talas om dem.

PENGAR: De existerade bara under 388 dagar, eller ett år och 23 dagar om vi nu fortfarande kollar.

KONST: Och vad var det de gjorde?

PENGAR: Meilleur betyder som du troligen vet ”bättre” på franska.

KONST: Jag visste det.

PENGAR: Men på gammal, uråldrig franska så betydde det något annat.

KONST: Vilket var….?

PENGAR: Befälhavare.

KONST: Fan.

AKT IV SCEN 2

Ett hotellrum. Ett dyrt sådant. Den stora panoramautsikten visar Liverpools hamnområde, Leverbyggnaden och bortom detta de mörka, månupplysta vattnen som är Mersey. Två manligt kodade personer njuter av en whiskey sent på kvällen. De är FEMTEKOLONNARE och KEITH. Nedan följer ett utdrag av deras konversation som spelade in i hemlighet av Cathashiorganisationen.

KEITH: Var är den andra manligt kodade killen?

FEMTEKOLONNARE: Han har ett sånt där ”jobb”.

KEITH: Jobb. Vad för slags jobb?

FEMTEKOLONNARE: Få klart saker inför imorgon.

KEITH: Vad är det som kommer att hända?

FEMTEKOLONNARE: Ingen vet. Folk gissar men det kan vara vad som helst.

KEITH: När kan vi presentera vårt erbjudande?

FEMTEKOLONNARE: Det är inte så enkelt.

KEITH: Vad menar du?

FEMTEKOLONNARE: Nåväl. Idag hade vi poesi, komedi, anlagd brand, ljudcollage, tolkande dans, cellos och en låt som kallades julens nummer ett bara för att nämna en del.

KEITH: Och vad är din poäng?

FEMTEKOLONNARE: Nå det existerade under det ögonblicket men det är borta nu. Över. Allt som är kvar är vad som finns i den där boken.

KEITH: Vilken bok?

FEMTEKOLONNARE: Jag minns inte. Något som handlade om Yoko Ono och en tropisk frukt.

KEITH: Catashi kommer vilja ha den boken.

FEMTEKOLONNARE: Jag ska se vad jag kan göra. Sista gången jag såg den så hade Daisy den.

KEITH: Daisy?

FEMTEKOLONNARE: Campbell. Kens kvinnligt kodade barn.

KEITH: Jag arbetade nästan med honom en gång. Han skulle regissera Skitsnackarna för Seriestrippen.

FEMTEKOLONNARE: Vad hände?

KEITH: Hen ville kalla det Fittorna.

FEMTEKOLONNARE: Hens är bättre.

KEITH: Sak samma.

AKT IV SCEN 3

Nya York. Museet för amerikansk historia. PROFESSOR HIGGS står vid en läspulpet framför två dussin reportrar och fotografer. När han suckar så sprider sig tystnad runt rummet.

HIGGS: Mitt uttalande är som följer:

”Efter en uttömmande undersökning av området, Östra Montreal, på Saint-Francoisfloden så kan vi slutleda att de första européerna som var bosättare på den amerikanska kontinenten anlände 1399, 93 år innan Columbus och att de gjorde Drummondsville sitt hem under de kommande 600 åren. Byn brändes ner till grunden under augusti 1994. Det fanns inga överlevande.

AKT V SCEN 1

Gryning. Vi är tillbaka i det 23 distriktet som hör till New Yorks polisdepartement. BARNED MULDOON röker och går fram och tillbaka. Kontoret är litet. Hen byter riktning reguljärt på ett frustrerande sätt. SAUL GOODMAN svarar i telefon.

GOODMAN: Ja, Sir… Jag… Det jag… Ja, Sir…. Ja, Sir… Nåja vi uppskattar samtalet, Sir. Tack så mycket, Sir… Ja, du med…

MULDOON: Wilson, vår chef?

GOODMAN: Definitivt. Verkligen.

MULDOON: Och…

GOLDMAN: Vi behöver inte jobba med KUKO-mordet och fallet om det längre.

MULDOON: Det är lätt för dig att säga. Berättade hen varför?

GOODMAN: Enkla protokoll. Byråkrati. Kriminaltekniker har kopplat samman de två brottsplatserna. Samma Modus Operandi. Samma handstil och vi hade tur som kunde dokumentera båda K. Samma blod som skrev meddelandet.

MULDOON: Samma blod? Vems? Offer ett eller offer två?

GOODMAN: Inte vem utan vad. Blodet kommer från däggdjursfamiljen Mustalidaes.

MULDOON: Mu-Stel vadå?

GOODMAN: Vässlor… Uttrar… Bävrar.

MULDOON: Bävrar?

GOODMAN: Du har gjort efterforskningar, har du inte det Barney?

MULDOON: Bäver Kull. De spelade sitt första och enda gig i Liverpool förra veckan. Här. Titta. Detta är en av alla posters.

GOODMAN: Jo, jag ser att de har en stämpel som godkänner detta från våra vänner JAMs. Men detta datum, det är fel datum.

MULDOON: Ja, jag upptäckte det. Men sedan hittade jag den här online med.

GOODMAN: Ok. Så det var ett stavfel. Vilka är de här människorna som står med?

MULDOON: Den enda ledtråden jag har kommer från Kibbo Kift.

GOODMAN: Och vem är hen?

MULDOON: Det är inte en manligt kodad person det är en rörelse.

GOODMAN: Vad för slags rörelse?

MULDOON: Historiskt underlig och udda.

GOODMAN: Sak samma. Vad är det för namn annars? Hencken? Winnie? De 400?

MULDOON: De är med på min lista. Så, vi har inte med fallet att göra på grund av att vi hittade det andra offret?

GOODMAN: Tiden då personerna dog är inte riktigt klar ännu men i nuläget så rör det sig om mellan 23:20 och 23:25 för båda liken.

MULDOON: Hur är det möjligt om det är samma mördare?

GOODMAN: Jag gissar att de blev flyttade från mordplatsen även fast ingen av grannarna har rapporterat om något konstigt.

MULDOON: På ett sätt är jag glad över att vi slapp det här fallet. Jag hatar de underliga fallen.

GOODMAN: Vi har mer pressande frågor hur som helst…

MULDOON: Liverpool…

GOODMAN: Precis. Vår chef Wilson har gett oss morgonen ledigt för att ha lite vila och ledighet. Gå hem, se till att sova lite och så träffas vi igen halv 3 på eftermiddagen om det är okej.

MULDOON: Ha… Tjugotre…

GOODMAN: Barney, det är sent.

MULDOON: Det är tidigt.

GOODMAN: Sak samma. Gå och lägg dig.

AKT V SCEN 2

Avlyssnad SMS-konversation mellan okänt mål och okänd associerad enbart känd som K.

  • UPPDATERA VÄNLIGEN
  • Allt är under kontroll
  • Har du träffat Pablo än?
  • DU HAR FÖR I HELVETE INTE DÖDAD HENOM ELLER HUR?
  • Hen visste för mycket.
  • Du berättade in i helvete för mycket för henom eller hur?
  • Nåja om jag ska vara ärlig. Jag bestämde mig för att jag skulle döda henom två minuter efter att jag träffade henom.
  • Så du bara råkade vara jävligt tillsammans med henom?
  • Det bidrog till smaken.
  • Du har ätit henom.
  • Inte allt av henom. Inte än. Jag är inte ett djur.
  • Älskling du är ett djur. Mitt djur. Så vad tar du med dig tillbaka till London?
  • Femtekolonnarna känner bara till små delar än så länge. Men vi vet vad det kostar.
  • Och det kostar vadå?
  • Du kan bekosta det.
  • Hur mycket rum behöver jag för det?
  • Ett lager. Ett stort jävla lager.
  • Jag kan inte vänta.
  • Tålamod chefen, tålamod.
  • Du kommer göra mig väldigt lycklig.
  • En syftar till att behaga och du kommer göra mig mycket, mycket rik.
  • Mitt nöje. Tills imorgon. God natt.
  • God natt. Jag tror att jag kommer ha lite mer mexikanskt till middag.

AKT V SCEN 3

Ett omklädningsrum. Ett litet sådant. Vi befinner oss en trappa upp i Florenceinstitutet. Vi befinner oss inte i Florence. Två manligt kodade personer njuter av en burk lageröl. De är FEMTEKOLONNARE och deras identiteter är okända. Nedan följer ett transkript av deras konversation. En städare tjuvlyssnade.

FEMTEKOLONNARE 1: Redo?

FEMTEKOLONNARE 2: Redo.

FEMTEKOLONNARE 1: Säker?

FEMTEKOLONNARE 2: Säker.

FEMTEKOLONNARE 1: Tror du att de lyckas med det?

FEMTEKOLONNARE 2: Oddsen är emot dem.

FEMTEKOLONNARE 1: För att inte tala om polisen.

FEMTEKOLONNARE 2: inget olagligt dock.

FEMTEKOLONNARE 1: Nåja…

FEMTEKOLONNARE 2: Fick du ditt jobb gjort?

FEMTEKOLONNARE 1: Ja, men på gränsen. Du?

FEMTEKOLONNARE 2: Jag gör klar min senare.

FEMTEKOLONNARE 1: Typiskt.

FEMTEKOLONNARE 2: Vad ska jag säga? Jag är en perfektionist.

FEMTEKOLONNARE 1: När vi nu talar om det…

FEMTEKOLONNARE 2: Catashi?

FEMTEKOLONNARE 1: Catashi.

FEMTEKOLONNARE 2: Tror du att hen kommer bli glad?

FEMTEKOLONNARE 1: Om det går som planerat kommer hen bli exstatisk.

FEMTEKOLONNARE 2: Och om det inte gör det

FEMTEKOLONNARE 1: Så kommer hen bara gå sin väg.

FEMTEKOLONNARE 2: Men de har uppnått så mycket redan.

FEMTEKOLONNARE 1: Tillräckligt för att hänga i sitt galleri?

FEMTEKOLONNARE 2: Tillräckligt för att hänga i sitt galleri.

FEMTEKOLONNARE 1: Vad handlar det där… Tillkännagivandet om?

FEMTEKOLONNARE 2: En distraktion.

FEMTEKOLONNARE 1: Det är vad de kommer skriva om.

FEMTEKOLONNARE 2: Okej, vad är klockan?

FEMTEKOLONNARE 1: Halv tre.

FEMTEKOLONNARE 2: Och ritualerna?

FEMTEKOLONNARE 1: Halv sex. Eller snarare 17:23.

FEMTEKOLONNARE 2: Det kommer att bli bra.

FEMTEKOLONNARE 1: Med det här gänget? Det kommer bli suveränt.

FEMTEKOLONNARE 2: Det kan jag dricka till. Skål.

FEMTEKOLONNARE 1: Skål.

AKT IV SCEN 1

Det är 1 september 2017. Mitt på eftermiddagen. Vi är tillbaka på det 23 distriktet i Nya Yorks polisdepartement. Solljus belyser skrivbordet i samma kontor som förut, 2 gånger 3 meter. Två veterandetektiver sitter mitt emot varandra. SAUL GOODMAN dricker sin tredje kaffe på en timme. BARNEY MULDOON håller i en massa urklipp.

MULDOON: Har jag en historia för dig?

GOODMAN: Har du sovit?

MULDOON: Jag försökte. Men jag kunde inte så jag började jag ledtrådar online.

GOODMAN: KUKO-mördaren? Vi har inte det fallet längre.

MULDOON: Nej, dina vänner som är i England.

GOODMAN: Vad har du hittat?

MULDOON: För att sparka igång grejer så har du rätt om stället där de höll sin förhandling.

GOODMAN: Den Svart-E.

MULDOON: Ja, jag gjorde en omvänd bildsökning genom systemet och hittade det här.

GOODMAN: Tempelriddarna. Är du säker?

MULDOON: En kvinnligt kodad person i England tror det i alla fall. Hen har bloggat oupphörligt om det hela förra veckan.

GOODMAN: Har den här kvinnligt kodade personen ett namn?

MULDOON: Hen kallar sig fröken Moneypenny som är en pseudonym. Gissar jag.

GOODMAN: Tror du?

MULDOON: Hur som helst är hen väldigt övertygande.

GOODMAN: Är det allt du hittat?

MULDOON: Nej. Jag har gjort med. De där associerade till JAMs, Daisy och Oliver…

GOODMAN: Du har hittat dem.

MULDOON: Deras kompletta namn är Daisy Eris Campbell och Oliver Senton. Båda är djupt involverade i esoteriska teaterproduktioner, inklusive Kosmisk Avtryckare.

GOODMAN: Mysteriet tätnar…

MULDOON: Precis som din kvinnligt kodade förälders sås på tacksägelsedagen. Kosmisk Avtryckare är i sig själv en typ av uppföljare till en pjäs som kallades Illuminatus! Den hade premiär i Liverpool 1976.

GOODMAN: Ett plus nio plus…

MULDOON: 23! Hur ter det sig som att rollerna är ombytta? Hur som helst så visar det sig att den här pjäsen var baserad på en boktrilogi.

GOODMAN: Aldrig hört talas om dem.

MULDOON: Inte jag heller.

GOODMAN: Vad handlar de här böckerna om?

MULDOON: Nåväl, det är inte den enklaste av alla frågor att svara på. Men om en tar det enkelt så handlar böckerna om två detektiver i Nya York som undersöker ett hemligt sällskap som är jävligt inriktade på att göra slut på världen.

GOODMAN: Låter intressant.

MULDOON: Jag vet. Det enda problemet är att boken är 7 cm tjock. Det kommer ta för lång tid att vada genom den.

GOODMAN: Det kanske går att spara den till senare. Något annat?

MULDOON: Jag har sparat det bästa till sist.

GOODMAN: Vad är det?

MULDOON: Nå, jag har hållit på med det några timmar och min syn blev lite suddig. Jag hade letat efter termen Mu Mu och så bestämde jag mig för att testa numret som du sa var så speciellt. 130 närmare bestämt.

GOODMAN: Och…

MULDOON: Nå, av misstag så sökte jag efter både Mu Mu och 130 på samma gång och stötta på en blogg, sedan en till och en efter en och så vidare. Alla handlade om de 400. Det är för det mesta videoklipp och länkar till andra mycket bättre sidor men lite då och då får du lite insikt.

GOODMAN: Det här kan vara det stora genombrottet vi har letat efter.

MULDOON: Tror du det?

GOODMAN: Jag tror det. Barney, jag tror vi måste göra en resa.

MULDOON: Vart då?

GOODMAN: Jag tror vi måste hälsa på den här 130.

MULDOON: I England?

GOODMAN: Om det är där de finns.

MULDOON: Men vi har varken jurisdiktion eller tillstånd.

GOODMAN: Vad säger du om att vi tar lite ledigt? Vår ärendehantering är rätt lugn när vi nu inte får hantera KUKO-mördaren.

MULDOON: Men…

GOLDMAN: Men ingenting Barney. Det kommer bli precis som i en sån där detektivroman.

AKT VI SCEN 2

7 på kvällen. En trappa upp på Florenceinstitutet. FEMTEKOLONNARNA väntar på att KEITH ska komma. Alla tre har sina ansikten målade som de som går i en procession när det är den Mexikanska Dagen för de Döda. De ser inte ut som pandor eller bävrar. Definitivt inte bävrar. KEITH kommer in och tar ur ett par öronproppar. FEMTEKOLONNARNA gör det med.

KEITH: Gentlemän…

FEMTEKOLONNARE 1: Vad tror du?

KEITH: Spektakulärt älskling. Charles kommer bli exstatisk.

FEMTEKOLONNARE 2: Tror du hen kommer betala?

KEITH: 34 592 stycken med 99 pund i varje. En underlig förändring men…

FEMTEKOLONNARE 1: Sak samma?

KEITH: Ja. Haha. Sak samma. Är du säker på att det fungerade?

FEMTEKOLONNARE 2: Bara titta på dem.

KEITH: De ser ut att vara väldigt nöjda med varandra. Hur gjorde de allt?

FEMTEKOLONNARE 1: Det handlar bara om basen.

KEITH: Basen?

FEMTEKOLONNARE 2: Ingen diskant.

KEITH: Jag hänger inte med.

FEMTEKOLONNARE 1: Har du någonsin haft en religiös upplevelse, Keith?

KEITH: Många, på den tiden när jag använde ecstasy. Inte så många nu för tiden.

FEMTEKOLONNARE 2: Utan kemikalier?

KEITH: Fortsätt.

FEMTEKOLONNARE 1: Varför tror du att religion är så populärt, Keith?

KEITH: Jag vet inte. Skam? Gratis vin?

FEMTEKOLONNARE 2: Sedan tidens början har massorna dragits mot ritual och hela tiden kommit tillbaka för att få mer. Missbrukare.

KEITH: Opium för massorna.

FEMTEKOLONNARE 1: Exakt. Och hur tror du det uppnåddes?

KEITH: Jag har aldrig riktigt tänkt på det.

FEMTEKOLONNARE 2: Det handlar bara om basen.

KEITH: Basen?

FEMTEKOLONNARE 1: Basen. 111 hertz av bas för att vara precis. Samma frekvens som välsignade platser runtom i världen resonerar till. Från Stonehenge till Mecka. Och tillbaka.

KEITH: Fortsätt.

FEMTEKOLONNARE 2: 111 hertz, frekvensen när en manlig tenor träffar en något lägre C men falskt.

KEITH: Jarvis?

FEMTEKOLONNARE 1: Perfekt, men det var inte han.

KEITH: Av vilken anledning?

FEMTEKOLONNARE 2: När det är exakt 111 hertz så kopplar hjärnan bort sitt prefrontala cortex och ändrar sin dominans från vänster till högerdominans. Logik landsförvisas och rationellt tänkande försvinner och istället befordras lycka och kreativitet.

KEITH: Hur lång tid då?

FEMTEKOLONNARE 2: Exponering i några minuter kan leda till timmar av lycka och kreativitet.

KEITH: Men de var där i två och en halv timme.

FEMTEKOLONNARE 1: Hypotesen är att förändringen är permanent. Det var bara efter en förlängd exponering till frekvenser i det Sixtinska kapellet som Michaelangelos geni föddes. Det monotoniska brummandet i Detroits bilfabriker hade en liknande effekt på Prince. Forskare inom frekvensinducerade kreativa situationer hittar nya länkar varje dag.

KEITH: Och det är vad de har ägnat sig åt under den här eftermiddagen?

FEMTEKOLONNARE 2: De 400 födelse.

KEITH: De har gjort experiment på dem. Som labbråttor. Jag älskar det fan.

FEMTEKOLONNARE 1: Och din chef?

KEITH: Det är hens hemmaplan om du förstår vad jag menar.

FEMTEKOLONNARE 2: Du ägnar dig verkligen inte åt det subtila direkt.

KEITH: Nej. Fan ta sånt. Hur får vi med dem till London?

FEMTEKOLONNARE 1: London?

KEITH: Catashi kommer vilja ha allihopa.

FEMTEKOLONNARE 2: Vi kan ordna det. Men först måste vi få pengarna… Folkets Pyramid ska bli byggd.

FEMTEKOLONNARE 1: Folkets Pyramid ska bli byggd.

FEMTEKOLONNARE 1 och 2: Folkets Pyramid ska bli byggd. Folkets Pyramids ska bli byggd. Folkets Pyramid ska bli byggd. Folkets Pyramid ska bli byggd. Folkets Pyramid ska bli byggd. Folkets Pyramid ska bli byggd…

KEITH: OK. Jag skickar pengarna. Herr Cauty… Herr Drummond… Det har varit ett nöje.

AKT VI SCEN 3

Tidig kväll. Gatorna i Toxteth. Liverpool. L8. Fyra hundra bestörta själar ramlar ut på gatan. Ingen av dem vet vad i helvete vad som pågår. Men det finns jobb att göra och nästan instinktivt börjar de arbeta. KONST har inget jobb. Hens ansikte är målat som en skalle. Inte en panda. Och definitivt inte en jävla grävling. Hen har på sig en krona. Hen ler. Mycket. Hens telefon ringer. Det är PENGAR.

KONST: Halllllåååååååååååååååååååååååååååå!

PENGAR: Vart är du? Jag har ringt under hela dagen.

KONST: Jag hade stängt av min telefon. De sa att jag var tvungen att göra det. Jag var… I en kyrka antar jag.

PENGAR: En kyrka?

KONST: Nåja, något slags…

PENGAR: En kyrka? Varför var du i en kyrka?

KONST: För riterna.

PENGAR: Riterna?

KONST: Riterna för MuMufikation.

PENGAR: Vad i helvete vad det?

KONST: Det var… Det var…

PENGAR: Ja?

KONST: Det var vackert. Fantastiskt. Jag känner mig fantastisk.

PENGAR: Var dom där?

KONST: Ja… På ett sätt…. De… tittade.

PENGAR: Tittade?

KONST: Ja, tittade. De verkade verkligen seriösa. Men allt är okej. De öppnar en begravningsfirma och bygger en pyramid.

PENGAR: Du låter som att du yrar. Kan du höra vad jag säger?

KONST: Ja. Allt är bra. Jag är underbar faktiskt. Det var helt fantastiskt.

PENGAR: Vart är de nu?

KONST: De är i sin skåpbil.

PENGAR: Skåpbil?

KONST: Glassbil. Vi ska dra dem någonstans.

PENGAR: Vart?

KONST: Vi vet inte än. Men det är okej.

PENGAR: Nu lyssnar du på mig. Detta är inte okej. Du låter som om har tagit något. Droger.

KONST: Jag har INTE tagit droger.

PENGAR: Du kan inte lita på de här människorna.

KONST: JAMs? Var inte löjlig. Det är bara… Det är bara… Jag vet inte vad det är… Det är bara…

PENGAR: Lyssna. Det här är viktigt. Jag har pratat med några av mina vänner som kan historia. De håller inte med om min riddarteori.

KONST: Tack gode gud. Jag började flippa ut lite av hur du var om jag är ärlig.

PENGAR: Tempelhistorien är bara ett påhitt för vilka de verkligen är…

KONST: Du måste verkligen sluta med det här nu.

PENGAR: Det de verkligen är…

KONST: Berätta inte för mig… Ödlor som byter skepnad… Vampyrer… Utomjordingar från planeten Mu… Illuminati…

PENGAR: Var inte orimlig.

KONST: Nåja det var du som började.

PENGAR: Bevisen som jag har hittat föreslår en urgammal orden…

KONST: Då kör vi…

PENGAR: Förmodat försvunnen…

KONST: Det är alltid så…

PENGAR: Tillbaka för att ta hämnd…

KONST: VILKA?

PENGAR: Den spanska inkvisitionen.

KONST: Nåja, det hade jag inte väntat mig.

PENGAR: Ingen väntar sig det.

AKT VII SCEN 1

Gator i Toxteth. Liverpool. L8. En glassbil, kanske en ukrainsk sådan. Disharmonisk musik klingar från högtalaren. Traditionella samt moderna sånger. Långt bak i glassbilen befinner sig två träkistor. De ter sig vara självmonterade och är gjord av obehandlat trä. FEMTEKOLONNARNA är förare och passagerare även om det inte är något motorljud. Skåpbilen dras av de frivilliga.

FEMTEKOLONNARE 1: Lycklig?

FEMTEKOLONNARE 2: Ja, jag är lycklig. Du?

FEMTEKOLONNARE 1: Du känner mig.

FEMTEKOLONNARE 2: Kom igen. Vi gjorde det. Det är över.

FEMTEKOLONNARE 1: Inte riktigt.

FEMTEKOLONNARE 2: Ja okej, inte riktigt. Men när vi bränt dessa så är det klart. Det är allt.

FEMTEKOLONNARE 1: Vi har fått pengarna. Folkets Pyramid kommer bli byggd.

FEMTEKOLONNARE 2: Folkets Pyramid kommer bli byggd.

FEMTEKOLONNARE 1: Litar vi på henom? Du vet, att hen avslutar jobbet?

FEMTEKOLONNARE 2: Det är inte vårt problem.

FEMTEKOLONNARE 1: 34 592 är väldigt mycket folk.

FEMTEKOLONNARE 2: Det är inte vårt problem.

FEMTEKOLONNARE 1: Var kommer hen få tag på dem?

FEMTEKOLONNARE 2: Det är inte vårt problem.

FEMTEKOLONNARE 1: Och vad händer med det här gänget? De vet inte vad vi har gjort än.

FEMTEKOLONNARE 2: Men vi har skrivit under ett kontrakt å deras vägnar.

FEMTEKOLONNARE 1: Jag har tänkt på det. Kanske är det dags för ett till anstånd.

FEMTEKOLONNARE 2: Ett anstånd?

FEMTEKOLONNARE 1: Ett anstånd är ett uppehåll eller en förlängning av en aktivitet eller lag. I en laglig kontext kan det referera till ett temporärt uppehåll av en lag för att tillåta ett lagligt utmanande som kan inträffa.

FEMTEKOLONNARE 2: Du låter som om du läser från Wikipedia.

FEMTEKOLONNARE 1: Det gör jag.

FEMTEKOLONNARE 2: Så vi behåller pengarna men det här gänget känner inte till varför förrän om…

FEMTEKOLONNARE 1: 23 år.

FEMTEKOLONNARE 2: De behöver tid ändå, för att förstå vad vi gjort med dem.

FEMTEKOLONNARE 1: Tid att växa. Tid att frodas. Tid att misslyckas. Tid att lyckas.

FEMTEKOLONNARE 2: Hen kommer inte bli glad.

FEMTEKOLONNARE 1: Fan ta henom. Det är en investering i framtiden. En chans att vara del i grundplåten på något spektakulärt.

FEMTEKOLONNARE 2: Vårt jobb är gjort.

FEMTEKOLONNARE 2: Vem vet? Kanske är vad vi gjort smittsamt.

FEMTEKOLONNARE 1: Viralt?

FEMTEKOLONNARE 2: En positiv pest.

FEMTEKOLONNARE 1: En kreativ cancer.

FEMTEKOLONNARE 2: Det är att gå för långt.

FEMTEKOLONNARE 1: Det är inte likt dig. Att säga till mig att jag har gått för långt.

FEMTEKOLONNARE 2: Nej. Det är det inte. Faktum är att det kan vara första gången någonsin.

FEMTEKOLONNARE 1: Nåja, det var bra så länge det varade.

FEMTEKOLONNARE 2: Det var suveränt. Låt oss nu bränna de här jävlarna och ta oss hem.

FEMTEKOLONNARE 1: För långt.

FEMTEKOLONNARE 2: Touché.

FEMTEKOLONNARE 1: Uh-oh. Här kommer polisen.

FEMTEKOLONNARE 2: Vi visste att de skulle komma.

FEMTEKOLONNARE 1: Vad ska vi göra?

FEMTEKOLONNARE 2: De har tagit med en skåpbil.

FEMTEKOLONNARE 1: Vi har en skåpbil.

FEMTEKOLONNARE 2: Vad händer om de försöker stoppa oss?

FEMTEKOLONNARE 1: Vi har en Gimpo.

FEMTEKOLONNARE 2: Det är bäst att det inte stoppar oss…

FEMTEKOLONNARE 1: …För att vi kommer fram?

FEMTEKOLONNARE 2: Sluta.

FEMTEKOLONNARE 1: Sak samma.

AKT VII SCEN 2

Strängen. Liverpool. En konversation försiggår genom passagerarfönstret på en polisbil som hör till Merseysides polis. GIMPO har på sig en väst med hög synlighet och har fått sitt ansikte målat som en skalle. Inte en panda. Och inte en jävla bäver. Har jag tydliggjort mig själv? Bra. Vi går vidare. Inte långt kvar.

KONSTAPEL: God eftermiddag, sir. Har du något emot att berätta vad du har för dig här?

GIMPO: Ja. Inga problem. Det är Toxteths Dödas Dag.

KONSTAPEL: Förlåt mig, vadå?

GIMPO: Toxteths Dödas Dag. I skåpbilen är representanter för Callender, Callender, Cauty och Drummond. Begravningsentreprenörerna av underjorden.

KONSTAPEL: Och där bak i skåpbilen?

GIMPO: Två kistor… Uppenbarligen.

KONSTAPEL: Nåväl, er begravningsprocession körde just mot rött.

GIMPO: Gjorde vi? Nåja, vägkoden föreslår att det inte är något problem och att polisen har skyldighet att eskortera vilket fordon som helst genom tung trafik.

KONSTAPEL: Under vilkens auktoritet? Vilken lag?

GIMPO: Jag vet inte. Regeringen eller något.

KONSTAPEL: Jag menar att du inte har någon auktoritet för den här processionen. Den är olaglig.

GIMPO: Behöver inte det kompis, eftersom skåpbilen blir dragen. Det behövs inget intyg eller sådant.

KONSTAPEL: Men det är ju något som bara gäller för fordon dragna av hästar.

GIMPO: Det är det inte alls. Vi kollade.

KONSTAPEL: Men ni kör för sakta.

GIMPO: Har aldrig haft något klagomål förut. Som du kanske noterar så har skåpbilen ingen kraft i motorn; den har rent tekniskt gått sönder och blir bogserad.

KONSTAPEL: För en begravning?

GIMPO: Ditt val kompis. Om det är en begravning så är du bunden av lagen att eskortera oss till vår destination. Om skåpbilen har gått sönder gäller samma sak.

KONSTAPEL: Men…

GIMPO: Men ingenting kompis. Ta och gå framför och rensa vägen och få med dig några av dina kompisar som håller koll där bak. Det är ett blodigt dårhus i nuläget.

KONSTAPEL: OK. Sak samma.

AKT VII SCEN 3

En ödemark. En gång i tiden så blomstrade industrier här. I centrum ett begravningsbål som inte brinner. Innanför bålen så är det två kistor från glassbilen. Efter att ha utfört sina sysslor så tar kistbärarna det lugnt. De är alla 165 centimeter och en millimeter långa.

KISTBÄRARE 1: Wow, det var tungt. Vad fan var i den?

KISTBÄRARE 2: Förlåt vadå? Vår kista var väldigt lätt. Kändes som den var tom

KISTBÄRARE 1: Nåja vår vägde mycket. Lika tung som en…

KISTBÄRARE 2: Neeeeeej. Du tror väl inte det?

KISTBÄRARE 1: Var inte löjligt dum. Det är bara att när vi bar på den under riterna så var den tämligen lätt. Men nu kändes det som om det var något i den.

KISTBÄRARE 2: Eller någon…

KISTBÄRARE 1: Men den var precis där framför oss hela tiden, eller hur?

KISTBÄRARE 2: Jag tror det. Mitt huvud är fortfarande lite mosat efter den här eftermiddagen.

KISTBÄRARE 1: Bra eller hur? Det kändes så… Så…

KISTBÄRARE 2: Otroligt?

KISTBÄRARE 1: Ja, otroligt.

KISTBÄRARE 2: Jag med. Och positivt?

KISTBÄRARE 1: Ja, jag känner mig tämligen oövervinnerlig just nu.

KISTBÄRARE 2: Jag med. Du tror inte…

KISTBÄRARE 1: Vad?

KISTBÄRARE 2: Du tror inte att de gjorde något med oss.

KISTBÄRARE 1: Var? När?

KISTBÄRARE 2: Jag vet inte. Hela veckan har känts som att jag är i en dröm.

KISTBÄRARE 1: En bra dröm dock.

KISTBÄRARE 2: Ja, den bästa.

(En mobiltelefon ringer. Ringsignalen är en populär fotbollssång)

KISTBÄRARE 1: Hör du det? Det kommer från bålet. Du tror väl inte?

KISTBÄRARE 2: Nej, var inte löjlig. Ignorera det och om någon frågar så säg bara ”sak samma”.

KISTBÄRARE 1: Sak samma.

EPILOG

Vi befinner oss i kontoren som hör till Catashis galleri. Förvärvsansvarig CLIVE HUNT väntar på att koppla upp sig till ett samtal med sin chef, Herr CATASHI. Hens skrivbord, det kaklade golvet och väggarna runt henom är av det mest rena men samtidigt ospecifierade vitt. Jag skulle kalla färgen magnolia. Det finns inget på skrivbordet förutom en för stor retrotelefon med röd färg. HUNT rycker till nervöst. Hen vet vad samtalet kommer handla om. Hen vet att hen inte kan göra det som hen blir tillfrågad att göra. Hen vet att konversationen kommer sluta dåligt.

HUNT: Jag är ledsen. Jag har ringt i 23 minuter nu. Det är ingen som svarar.

CATASHI: OK, Clive. Bra så. Fortsätt försöka.

HUNT: Utmärkt. Vad du än önskar, Sir. Tack igen för den här möjligheten.

CATASHI: Sak samma

En mans lusta för konst

Två men förstör för att skapa

Fyrahundra till salu

Tempelriddarhistorien krossad

Detektiver på väg

Fyrahundra kan inte misslyckas

En upplyst armé

Fyrahundra marscherar

Medeltiden?

Sak samma

Pocket finns tillgänglig via Amazaba de kommande 23 åren

Epilog till epilogen

November 2017. Vi befinner oss i kontoren som hör till Catashis galleri. Förvärvsansvarig CLIVE HUNT väntar på att koppla upp sig till ett samtal med sin chef, herr Catashi. Hens skrivbord, det kaklade golvet och väggarna runt henom är av det mest rena men samtidigt ospecifierade vitt. Jag skulle kalla färgen magnolia. Det finns inget på skrivbordet förutom en för stor retrotelefon med röd färg. HUNT rycker till nervöst. Hen vet vad samtalet kommer handla om. Hen vet att hen inte kan göra det som hen blir tillfrågad att göra. Hen vet att konversationen kommer sluta dåligt.

RECEPTIONISTEN ringer och meddelar.

RECEPTIONIST: Ett samtal för dig, Sir. Det är herr Catashi i LA. Klockan är 23:23 där.

HUNT: Tack, Kelly. Koppla fram herr Catashi och…

RECEPTIONIST: Ja, Sir?

HUNT: Inget, Kelly. Koppla bara fram henom.

RECEPTIONIST: Som du vill, Sir. (click)

CATASHI: Vad fan tog dig så lång tid?

HUNT: Herr Catashi, sir, förlåt jag, eh, min, eh…

CATASHI: Jag fattar. Det är den där nya receptionisten. Hen är en jävla belastning. Vem i helvete har någonsin hört talas om en receptionist som heter Kelly?

HUNT: Hen är väldigt…

CATASHI: Väldigt vad?

HUNT: Väldigt…

CATASHI: Så jävla olämplig och inkompetent är vad jag kallar det.

HUNT: Hen är väldigt…

CATASHI: Väldigt jävla inte längre anställd är vad hen är. Se till att hen städar sitt skrivbord framåt dagens slut. Ingen. INGEN låter mig vänta.

HUNT: Som du vill, Sir. Framåt dagens slut.

CATASHI: Nåja. Om du är värt något av pengarna som jag betalar dig så vet du varför jag ringer.

HUNT: London, Sir?

CATASHI: London.

HUNT: Nåväl, saken är den…

CATASHI: Jag vill ha det.

HUNT: Det, sir?

CATASHI: Yeah, det. Sak samma vad det är. Hela jävla grejen. Brinn baby brinn, sak samma vad det heter.

HUNT: Bränn Skärvan, Sir.

CATASHI: Vad?

HUNT: Deras nya verk. Det kallas Bränn Skärvan, sir.

CATASHI: Yeah. Sak samma.

HUNT: Sak, samma, sir?

CATASHI: Yeah, sak samma vad det heter, jag vill ha det.

HUNT: Meeee…

CATASHI: Våga inte säga ”men”…

HUNT: Meeee…..

CATASHI: I helvete att du säger det!

HUNT: Nåja…

CATASHI: Ja, nåja. Nåja vadå?

HUNT: Nåja saken är den…

CATASHI: Saken är den, JAG FAN VILL JÄVLAR HA DET! Capishe?

HUNT: Ja, sir.

CATASHI: Till slut. Till slut fattar hen.

HUNT: Har vi en budget att arbeta med, sir?

CATASHI: Sak samma vad som behövs.

HUNT: Meeeeee…

CATASHI: Sak. Samma. Vad. Som. Behövs.

HUNT: Som du önskar, Sir.

CATASHI: Clive?

HUNT: Ja, Sir?

CATASHI: Att inte få det här skulle få mitt hjärta att krossas. Hör du mig? Få. Mitt Hjärta. Att. Krossas.

HUNT: Ja, sir.

CATASHI: Du vill inte att mitt hjärta krossas, eller hur Clive?

HUNT: Nej, Sir.

CATASHI: Sak. Samma. Vad. Som. Behövs.

HUNT: Sak samma vad som behövs, Sir.

CATASHI: Bra. Och om de behöver lite tryck, ring Jarvis.

HUNT: Jarvis, Sir?

CATASHI: Hen kan vara väldigt övertalande och hen är skyldig mig en tjänst.

HUNT: Jag kommer kontakta hen om det blir nödvändigt, Sir.

CATASHI: Det behövs inte.

HUNT: Sir?

CATASHI: Hen är redan på väg.

HUNT: På sin väg, Sir?

CATASHI: Till London, din jävla dumskalle. Vilket är var du borde vara. Igår.

HUNT: Ja, Sir. Kelly håller just på…

CATASHI: Kelly håller just på att städa sitt jävla skrivbord. Det är en bil utanför som väntar på dig nu.

HUNT: OK, sir. Tack, Sir.

CATASHI: Hunt… Jag vill ha allt. Hela grejen. Allt.

HUNT: Som du önskar, Sir.

CATASHI: (klick)

HUNT: Kelly?

RECEPTIONIST: Ja, Sir?

HUNT: Skulle du vänligt kunna komma hit, tack?

Fortsättning följer.

Det finns troligen en trilogi rörande detta.

Eller inte.

Sak samma.

TRANSLATORS EPILOGUE TO THE EPILOGUE TO THE EPILOGUE

This is the epilogue to the epilogue to the epilogue. Since I think that is needed. And it is needed, then. Obviously. I choose to write this in English since I want to explain what has been going on to the international audience.

I have made a gender-neutral translation of the play from English to Swedish. It is gender neutral since the novel 2023 plays a lot with gender. Men are turned into women for the sake of the story, there are a lot of female characters and it strikes me as feminist in its approach. My translation is not a direct translation but more of an interpretation. This is clear if you are a Swedish speaker and read this. I have been thorough in making everything Swedish. Even the cities, streets and as much as possible.

Some characters are called insiders. I have taken the dramatic approach and call these characters part of the fifth column. A form of insiders that was first used (at least what I am aware of) by Franco in the Spanish civil war. This makes the insiders even more sinister in a way and it works a bit better in Swedish. At least I think so. And hey, I am calling the shots.

This has been quite a challenge but it has been a good creative experience. In some cases, I have really made the gender-neutral extreme but some characters seem a bit extreme as well. At times the phrasing seems almost too gender-neutral or even not gender-neutral. But I wanted to stay close to the original text and not get lost in translation. At times, to stick close to the original you just need to translate the original and not just lose context. Context is important and without it the story would make less sense.

That is all for now. This is a Forced Futuristic Art project. Whatever.

Richard Wikström AKA Pries Verhon. Page 257 in 2023.

 

One thought on “SAK SAMMA

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s